Hansi goes

Kärleken till Cartagena består

2012-01-22T02:28:00.007-06:00

Så har en dryg månad gått sedan jag kom hem från Colombia och tänkte att jag måste skriva ett par rader för att sammanfatta den underbara tid jag haft. Okej, jag är helt löjligt lyrisk, jag vet! Men det känns verkligen som livet, före och efter Colombia. Hade innan, för säg ett halvår sedan, aldrig trott att jag skulle bli så förälskad i Colombia och tjusas så av Latinamerika. Skulle kunna skriva sidor om allt jag gillar med det, men jag ska nöja mig med en liten topp 3-lista över vad som var bäst med min resa och underbara Cartagena (även om jag helst vill hålla det för mig själv för jag skulle vilja att Cartagena var en hemlighet och bara bara mitt! :)

#1 Människorna!
Colombianerna är bara världens härligaste. Punkt. Aldrig rest någon annanstans där man så lätt kommer nära och lär känna lokalbefolkningen som i Colombia. De är varma, öppna, generösa, roliga, bjuder på sig själva, och killarna är som en dunderkur för stukade svenska självförtroenden! Utan att vara obehagligt på eller slemmiga. Bara väldigt uppskattande.

#2 Getsemani
Statsdelen med lite enklare hus som ligger i den gamla stadskärnan men utanför det lite flottare och turistigare "walled city". Här ligger skolan Nueva Lengua och jag spenderade mesta delen av min tid här. Det är så sjukt mysigt, genuint och fint. Folk lever och bor verkligen här. Restaurangerna är enkla och billiga, men bra. Det hela känns som taget ur en Marquez-bok. Många bra klubbar och barer ligger också i det här området. Man kan klara sig här helt enkelt :)

#3 Maten / Musiken
Nu hade jag ju tänkt hålla mig till tre så det får bli en delad tredjeplats för maten och musiken, det vore helt omöjligt att utelämna någon utav dem. Du hör knappast någon västerländsk musik här (undantag Rihanna typ). Tonerna av salsa, vallenato, merengue och reggeaton går som en filmsoundtrack till livet här. Och mer eller mindre alla har värsta movesen när man är ute och dansar, det är underbart! Maten är enkel men riktig, det är bra kvalitet på råvarorna. Kycklingen smakar kyckling, grönsakerna smakar grönsaker. Och sen, patacones, purfärsk ceviche, sópa innan maten, limonada de coco på stranden, aahhh så många guldkorn...!

Måste runda av med att berätta att jag med min nyvunna Colombia-kärlek snabbt insåg att hit måste jag tillbaka snart igen, och bad om tjänstledigt så fort jag kom tillbaks till Stockholm. Min månad i Cartagena var bara en liten teaser. Man lever bara en gång, och det är visst meningen att jag ska vara i Sydamerika ett tag just nu! Åker i början på mars och kommer att ha fyra månader totalt. Planen är att resa runt lite mer denna gång i Colombia, Peru och Ecuador. Men först - självklart! - åter till Cartagena, och tar det som det kommer efter det...

Sista dansen

2011-12-17T08:41:00.008-06:00

Sista dansen med Mayledis igår...

..och sen sista kvällen, med mina underbara och hemskt underhållande amigos från New York, Amani och Andrew! Och Arturo. Resan hade inte kunnat rundas av bättre!

En smått bisarr sak (intressant samtal!) var att Fredy som spelar i ett av Cartagenas mest anlitade afrocolomianska band, som spelar överallt hela tiden, visade sig vara världens melodifesivalfan. Ja, av den svenska versionen! Han kände till Eric Saade, Danny Suecedo ("oh my gaad man In the club is soo good, I have it on my phone!"), Lena Philipson, Molly Sandèn, Charlotte Pirelli, svtplay, årtal för olika låtar, you name it. Han är som Colombias Björn Kjällman! Och han är en rastakille från Cartagena som aldrig varit i Europa. Bisarrt!!

Nu bara några timmar kvar tills det bär av till flyplatsen. Blandade känslor. Har nog inte fattat riktigt att jag ska åka. Blir trist att säga hejdå till Arturo...

Drömmen Cartagena lider mot sitt slut

2011-12-16T09:16:00.006-06:00

Fredag och sista dagen för mig i Cartagena. Även om jag såklart är ledsen över att lämna denna underbara plats och alla fantastiska människor jag träffat, är jag just nu mest bara så himla glad och tacksam över att ha fått uppleva det här. Hela resan har varit som en dröm. Det är svårt att beskriva det och jag har upplevt så mycket. Har skrivit lite i bloggen, men det är så otroligt mycket mer som jag har gjort och upplevt.

Känns vemodigt att lämna familjen. De har varit så otroligt gulliga, generösa och fina mot mig. Jag har verkligen fått känna mig som deras dotter! Nu flyttar jag till ett lite finare hostel som ligger i Getsemani, precis bredvid skolan, sista natten. För att njuta lite vid poolen och lyxiga till det sista dagen.

Lite snabbt om igår bara, för det vart en intressant kväll! Vart medbjuden på en julfest anordnad av Cartagenas marinkår av Wilberth, en marinofficer som jag varit ute och dansat salsa med tidigare. Festen var i Crespo, en bit utanför stan på ett stort ställe, nån klubb som tillhör marinen tror jag, med hundratals gäster i alla åldrar, massor mat och dryck och dans till livemusik. Jag var den enda blonda/icke-colombianska personen på hela stället. Hängde med Wilberth och hans kompisar, och dansade salsa och merengue med Wilberth som är grym! Den bästa salsakillen jag dansat med här faktiskt, t.o.m bättre än Arturo (som dock är överlägsen på allt annat!).

Han var lite besviken att jag skulle vidare in till stan och träffa mina kompisar, och Arturo, för det hade säkert blivit en grym fest natten lång där. Men det var min näst sista kväll och jag ville verkligen in till stan efter. Han gav upp övertalningsförsöken till slut, var helt cool trots allt och fixade en taxi till mig. Gullig kille. Men nu är det Arturo som gäller. Han är sjukt nice, trodde han var smått loco först, och visst han är lite galen, men han är en bra person och jag har börjat känna honom lite bättre nu. Vi har varit ute ganska mycket tillsammans, dels och dansat men också bara och promenerat och pratat. Spanska går bättre också, även om det är frustrerande ibland att inte kunna uttrycka sig. Men jag tror att det är en ganska bra övning för mig att lyssna mer och prata mindre! :-)

Så jag tog en taxi till El Centro och träffade Arturo utanför Tu Candela där vi skulle möta upp med Amani, Andrew och några andra från skolan också. Det var första gången han, eller någon annan här, fått vänta på mig! Lite nöjd över det. Colombianerna, och de övriga studenterna med för den delen, är sjukt opunktliga, och jag lär mig aldrig... Story of my life här är att vänta på dejter, skulle gissa att jag spenderat minst en, en och en halv timme, varje dag i snitt väntandes på personer som är sena till att vi ska träffas. Anyways, igår kväll i El Centro, jag var trött från kvällen innan (3 timmars sömn och hade inte hunnit eftermiddagsnappa) och Arturo verkade inte sugen på att gå i på klubben så vi bara promenerade runt i El Centro och sen tog han mig till ett grymt litet ceviche-ställe, en liten gatukiosk - som jag önskar att jag upptäckt tidigare! - och fick den godaste räk- och fiskceviche med lime! Sen åkte jag hem och sov så gott! Nu ser jag fram emot den sista kvällen, och oavsett vad som händer eller vad vi gör kan det inte bli misslyckad. Jag är bara så glad att få vara här!

Me ♥ Getsemani

2011-12-15T17:15:00.012-06:00

Jag bara älskar Getsemani! Det är mina hoods, och det är här jag hänger. Insåg denna vecka att jag inte gjort en enda av sakerna man kanske borde göra i Cartagena. Jag har missat Playa Blanca, vulkanbadet, Castillo San Felipe och samtliga muséer, inte gjort en enda tour. Men jag känner inte att jag missat något! Har istället gjort det mesta av utelivet och att lära kanna locals. Har haft en dejt eller rendezvous mer eller mindre varje kväll :-) och det bästa med att vara här, för mig, är bara att vara här och lära känna människor. Aldrig träffat så mycket folk i hela mitt liv som under dessa veckor, och jag bara tycker mer och mer om colombianerna. De är grymma! Har de senaste dagarna extra mycket gått runt och bara myst åt att hänga runt i Getsemani, det är så mysigt!!!

Bara en sån sak som att man på eftermiddagarna ser kids i området delta i improviserade danslektioner på gatan, med någon ung kille som leder dem och ropar i en mick vad de ska göra. 7-9-åringar som skakar loss till reggeaton och salsa. Jag dör! Hur söta är det inte...!?!

Maten

2011-12-13T16:12:00.016-06:00

Den colombianska maten är enkel men av bra kvalitet, gjord från scratch på bra råvaror. Ett exempel är när vi var på bio och skulle äta på ett foodcourt. De kallade det "fast food", men det är nog snarare ett sätt att marknadsföra det lite amerikanskt eller nåt, för maten tog minst tjugo minuter, och var utan tvekan lagad från grunden. Kimberly fick en burrito, dekorerad(!), med värsta salladen som var den bästa hon hade ätit. När får du det på Panini liksom... Maten är väldigt bra överlag helt enkelt. Mycket kött, men också fisk, här vid kusten, och det äts med ganska torra tillbehör, mer friterade saker, bananer, potatis osv, och inte så mycket sås. Med det passar ihop, och jag har faktiskt inte saknat sås alls. Vill man ha det såsigare, kan man alltid ta "al gratinado", både för fisk eller kött, då kommer det gratinerat i ostsås. Men det är rätt mäktigt i den här värmen. En vanlig matdag för mig i Cartagena - och jag gillar att köra på mina säkra kort! - ser ut som följer.

Frukost
Dos huevos fritos y café negro sin azucar - varje dag!

Förmiddagspaus på skolan, frukt från fruktgubben
Mango, piña y un poco papaya

Lunch: Pollo frito på El Punto, ok ni har hört den förr, men tål att repeteras. Bästa lunchen, ever! Och 5500 COP = 20 kr.

Middag: om jag äter hemma, det är 50/50, får jag oftast stekt biff med sallad och potatis, samt färsk fruktjuice mixad med mjölk. Äter jag ute blir det ceviche, eller fisk i någon form med de vanliga tillbehören, patacones (stekta, salta gröna bananer), ris och sallad. De lite finare ställena har vin, dock inte särskilt bra sådana, och det är rätt dyrt, så oftast blir det vatten och inte sällan en margarita. Har testat ganska många restauranger vid det här laget, men måste säga att jag föredrar de enkla, billiga lokala haken. De har bäst mat.

Idag vart det tidig middag hemma innan salsan, kyckling marinerad i apelsin och örter, med sallad och juice lulo con leche. Supersmarrigt!

Tillbaks och tokpeppad i Cartagena..

2011-12-13T05:36:00.007-06:00

...börjar det dock lite knackigt:
Gör mig ordning för att gå ut och sprayar 24-procentig myggspray rakt i högra ögat (-) Tar en taxi till en restaurant och glömmer mobilen (livlinan) i taxin (-) Jagar taxin som har min mobil med en annan taxi över halva Cartagena, cp-dyr taxiräkning! (-) Återfår mobilen! (+) Åker tillbaks till stan för att äta middag, maten tar evigheter, jag missar min träff med Arturo, och hans mobil funkar inte... ingen dans för kvällen, sucks! (-) Åker och hänger lite med Amani istället och catchar upp över Medellin / Bogota (+) Kommer hem och datorn verkar ha pajat... (-)

Fått igång den nu, men den beter sig lite konstigt. Snäääällla!

Glad lucia, förresten! Känns smått främmande att se facebook-uppdateringar om lussebullar och glöggpartyn här. Men om en vecka är jag också i december-Sverige och det känns som att jag vill ha en all-in jul detta år! Så här ser pyntningen ut i ett colombianskt hem (min förra familjs).

Och jag lämnar er med Michel Teló och Ai Se Eu Te Pego, colombianernas mesta pepplåt. Sjukt dålig, men den kommer att bli min nostalgitripp när jag kommer hem. 2011 års In da club i Colombia.

Bogota

2011-12-11T16:49:00.012-06:00

Så, är nu två dagar i Bogota och även om jag normalt ändå går runt och älskar varenda minut i Cartagena, så känner jag ännu mer nu hur jäkla magisk den stan är! Har längtat tillbaks sen jag kom hit. Med det dock inte sagt att jag inte gillar Bogota. Det är en häftig stad. Vädret är mycket bättre än vad folk hade förvarnat, det har varit ganska soligt och ca 17-18 grader. Jag har gått runt i t-shirt och till och med varit lite varm ibland. Det är mycket torrare vilket är perfekt för min motorcykelbrännskada som började bli lite infekterad och nu får torka ut (kommer dock få ett snyggt ärr.. irri!). Bor i Candelaria, ett område med många mysiga gator och små restauranger och inramat av pampiga Montserrate. Och bodde på ett supertrevligt lite dyrare hostel första natten, med eget rum, jättefint, och varm dusch (lyx!!). Nu har jag flyttat till ett betydligt billigare dorm på samma ställe (Platypus), men det är helt okej också. Dock hade jag föreställt mig att det skulle vara finare. Naturen är otrolig men de flesta gatorna och plazorna är inte så värst fina eller mysiga, och det är ganska smutsigt och alldeles för mycket folk tycker jag. Idag var i och för sig söndag och säkert extra mycket folk ute av den anledningen. Åkte upp till Montserrate, bergstoppen med utsikt över staden, tidigt i morse, men var helt slut efter gårdagen (eller snarare, de senaste tre dagarnas utekvällar...) och mer eller mindre sov i linbanan upp, fick panik för att det var så mycket folk och drog ner igen efter fem minuter.

Var på omtalade steakhouset/"partypalatset" Andres Carne De Res igår med Rose, Andres och deras kompisar. Grymt ställe! Helt galet, fantastisk mat (kött!!) och sjukt stora starka drinkar. Helt livsfarligt om man sörplar margarita som jag. Första gången jag kännt mig odentligt tipsy här. Men vi hade skoj, och både Rose och Andres var jätteduktiga på salsa. Impad av Rose som t.o.m kunde föra mig, det är långt över min nivå!

Idag har jag mest strosat runt i Candelaria, varvat med att springa tillbaks till hostlet och snooza, och hängt med Magdalena hela eftermiddagen. Hon kom också hit igår och ska läsa sina sista två veckor på Nueva Lengua i Bogota. Var ute med henne i fredags, innan jag kom hit, så det var kul att catcha upp på det sista skvallret från den kvällen, som var väldigt skoj... Med Emmi borta och Amani i Medellin senaste dagarna har hon varit min bästa utekompis, men hon är bara 18, så det är lite skillnad märker man ibland. Men hon är skoj och en himla härlig tjej! Modigt att sticka iväg så där flera månader i Sydamerika helt själv i den åldern tycker jag. Ser fram emot att ha Amani tillbaks nästa vecka! Ikväll ska jag bara gå och äta en tidig middag, italienskt! För första gången jag känner mig trött på colombiansk mat... ätit alldeles för mycket kött varje dag. Cravar verkligen något annat idag. Och har hittat en italienare som har melanzane a la parmigiana, mycket nöjd! Argentinarn som jag var och åt middag med i Cartagena är i stan och vill träffas, men ikväll är det solo som gäller. Ska bli trevligt! Behöver ladda batterierna. Imorgon påbörjas sista veckan i Cartagena (seriös panik!!!) och jag måste bara göra allt allt allt innan jag åker.

Colombiansk helgdag, del 2: Latin drama

2011-12-09T15:44:00.020-06:00

Så...när vi var på väg tillbaka från lantgården ringer Arturo och vill bjuda med mig på nån salsafest en bit utanför stan, det lilla jag snappar upp. Han är helt omöjlig att förstå, dels har han typ adhd och pratar i ultrarapid och sen har han nån skum costeñodialekt. Men av nån anledning vägrar han skicka sms utan ringer alltid. Men för att komma vidare, kul tänker jag och fixar mig snabbt iordning och tar en taxi själv 20 minuter utanför stan och inser på vägen att det här kanske inte var så smart. Vet inte vart det är för ställe jag ska till, nåt "centro commerciál" där jag ska vänta vid en fontän, kan inte nå Arturo på telefon för hans nummer funkar helt plötsligt inte, och även om jag skulle nå honom förstår jag ju ändå inte vad han säger. Så jag tänker okej, det är nu jag hamnar nånstans helt fel och blir rånad. Ringer Magdalena för att någon i alla fall ska veta vart jag är på väg och hon bara, "Är du dum eller som åker själv?!". Så det var ett litet stressmoment där några minuter... Men det var helt lugnt, stället var ett stort shoppingcenter med massa folk, även om jag kände mig smått utstickande, "the only blond in the village" liksom. Anyways, efter en stund kommer Arturo, smått, eller mycket tipsy, gråtig och helt kärlekskrank... Han har blivit av med jobbet (ingenjör vid nån industri) och är helt känslosvallande. Det visar sig också att han och jag har lite olika intentioner i vår relation (Amani hade rätt förstås..), medan jag har hittat min ultimata danspartner, har han hittat sin ultimata kärlek, säger han. Det följer en lång harang av svallande kärleksförklaringar, han har aldrig känt för någon tjej som för mig, han älskar mig, jag är den mest fantastiska varelse i världen, jag är så vacker, mina händer, mitt ansikte, mitt hår, and it goes on and on... Känslosvallande är en underdrift!

Men lyckas lugna ner honom lite och tar en taxi tillbaks till El Centro för att gå och äta nånstans innan jag ska möta upp några kompisar från skolan (min get out-plan). Arturo hakar på i taxin, för han bor i stan och jag tycker han ska åka hem och sova eller nåt. Vi pratar om restauranger och han föreslår att jag ska komma och äta hos honom istället. Han blir helt eld och lågor av idén att jag ska hälsa på i hans hus. Vi åker dit, och av ett lustigt sammanträffande bor han i huset precis mittemot skolan, Nueva Lengua i Getsemani! Får komma och hälsa på hans bröder, kusiner och mormor, de visar mig runt i huset och visar upp alla rum, möblerna, tavlorna, varenda prydnadssak, bless ;-)

Intressant att se hur de bor i Getsemani! Mycket finare än jag hade trott. Enkelt men charmigt och fin inredning. Jag gillar det. De har jättehöga tak med svarta balkar, vita väggar och en vägg i grov puts/tegel (eller vad det kallas) och möblerna är i kolonialstil. Mitt genom huset går en innergård med träd och palmväxter som leder in till köket som är halvt utomhus.

Så kvällen började arta sig... Arturo hade coolat till sig och vi fortsatte först till Casa del Socorro där jag fick i mig lite middag, fisk och platanos med mayo - mums! Sen gick vi vidare till Café del Mar (av nån anledning min första gång! Alla som varit Cartagena har varit där) för att möta upp Madgalena, Lena och Sara från skolan som hängde vid muren utanför Café del Mar med två av kitesurf-intruktörerna. Tjejerna som är mycket duktigare på spanska än jag, kunde inte heller fatta mycket av vad Arturo säger, och till och med kitesurfarna, lokala killar, sa att de tyckte hans spanska var omöjlig! Tack! Jag må ha hittat en bra danspartner, men han är en hopplös konversationspartner! Förutom att vi är helt osynkade i våra avsiker. Jaja. Efter lite häng uppe på muren gick vi vidare till Donde Fidel för några timmars salsa. Superkul. Komplimangerna fortsatte hagla och jag fick höra att jag också är den bästa dansaren i Cartagena, eller Colombia, världen, for real! Ojojoj, Arturo. Men, vi hade supertrevligt och dansandet går faktiskt ganska bra måste jag säga, om jag jämför med min nivå innan. Fått höra av flera andra här att jag har ett fint grundsteg, gör mig superglad! Det är så kul att dansa här, för man vågar verkligen släppa på och köra all-in latinostyle, som det ska vara. Ska bli skoj att dansa på La Habana igen när jag kommer hem, med killarna som jag mest trampade på fötterna innan jag åkte. Ikväll blir det ut igen, dock utan Arturo, och imorgon iväg till Bogota två dar!

Colombiansk helgdag, del 1: Ballestas lantgård

2011-12-09T14:30:00.021-06:00

I torsdags, den 8:e december, var det en nationell helgdag i Colombia för "Immaculáda Concepción" som firas i hela landet. Dagen innan träffas familjer och vänner och tänder ljus och lyktor, och äter olika sötsaker typiska för julen, och dricker aguardiente (en enligt min smak en rätt vidrig starksprit med anis, lik sambuca) som är väldigt poppis här, och lyssnar på reggaeton :-)

Dagen efter fick jag följa med familjen till en lantgård som deras kompisar har vid Ballestas, en dryg halvtimme utanför Cartagena. Mysigt ställe, fin natur, swimmingpool, och kor, hästar, höns och hundar. Deras vänner som var med på festen kvällen innan kom dit också och deras husa lagade en typisk soppa på yucca, potatis, celleri, majs, kyckling och oxe (tror jag). Trots värmen äts det väldigt mycket soppa här. Man får alltid en stor skål soppa inkluderad med lunchen före själva lunchrätten, och vanligtvis består den av just yucca och potatis, majs, paprika och något sorts kokt kött i buljong. Jag brukar alltid ta soppan, även om jag inte äter upp den (bara soppan är en stor måltid i sig!) men gott att börja med lite innan fisken eller kyckligen, som jag oftast tar. Hur som helst, här var det bara soppa, i skogshuggarportioner, och de vuxna (minus mig) pimplade öl och mer aguardiente. Fick rida lite också, men den stackars kraken var så varm (barnen turades om och hopplade runt varv på varv) så jag skrittade bara en stund.

Tyvärr kom det ett tråkigt besked för familjen den dagen, att pappans pappa gått bort och de fick hastigt och lustigt åka till Bogota (där de kommer ifrån från början) för att ta avsked. Så just nu är jag ensam i huset ett par dagar. Familjen var hur ledsna som helst och grät jättemycket. Jag fick stanna kvar på gården med deras vänner som var jättegulliga och väldigt pratsamma (lite tröttsamt mot slutet efter en lång dag, och lite sömn efter gårdagens Media Luna-part...). Sen när jag kom hem mot kvällen hade mamman, Marta, trots deras brådska till Bogota ändå städat mitt rum, bytt lakan osv. Hon är så sjukt gullig och omtänksam, det är helt galet. Deras vänner är också otroligt rara, och har sagt att nu när de är borta att jag kan ringa de närhelst om jag behöver något, de finns här för mig. Så det var en lite blandad dag, och det här var bara början... Får dela upp det i två inlägg.

Mamita está rica!

2011-12-07T05:47:00.006-06:00

Killarna på skolan - främst Amani - skrattar åt mig varje gång när jag kommer och berättar nån story om nån local jag träffat och hur trevlig jag tycker att colombianerna är. De tycker att jag är naiv och säger "du inser väl att de är trevliga mot dig för att du är en söt blond tjej, och de flirtar med dig?". Men okej, so what!? De får gärna flirta med mig i så fall i så fall. De gör det på ett soft sätt, inte alls pushigt eller slemmigt. Och hur trevligt är det inte att minst tio gånger om dagen få höra, OMG tjejen du är så vacker, har du inte pojkvän??, det är omöjligt!!, du är så vacker... om du behöver något "anything you want" ring mig osv. Jag suger i mig det som en limonada de coco!

Ceviche och salsa

2011-12-06T22:40:00.008-06:00

Eeeeiiiii. Äntligen fått min salsakväll!!!

Skulle bara in till stan för att testa en lektion på Crazy Salsa, en skola i El Centro, med förhoppningen att få chans att dansa med nån vettig kille. (Har klagat sen jag kom hit på bristen på ordentlig salsa... killarna bjuder inte upp, de flesta hänger bara och dricker öl och om man får nån att dansa med kör de bara basico... anyways!). Läraren visade sig vara jättebra och efteråt var de andra eleverna peppade på att gå vidare och dansa. Bessie, en banker från NYC, Hans, flygsteward från Tyskland och en holländsk tjej som jag inte minns namnet på. Jag skulle egentligen åka direkt hem eftersom min hostmom väntade med middag, men jag blev lätt övertalad att stanna och vi gick och åt middag på La Cevicheria, där vi åt fantastisk peruansk ceviche. Sen bar det av till Donde Fidel som för en gångs skull levererade! Dansade dels med Hans som var rätt bra på att föra svängar (kul men lite overkill), och också med ett par locals från Cartagena. Bland annat en rätt ung kille som var supergrym på att dansa, värsta stilen. Har fått in den kubanska extratakten i grundsteget och det känns bara så grymt kul att dansa. Har också till sist fattat grejen med hur de dansar i Cartagena nu. Var tidigare lite besviken och tyckte det var trist att de i princip inte kör några snurrar. De dansar mer bara nära tillsammans och för att njuta av musiken. Men får man dansa med en bra kille som det klickar med är det hur nice som helst. En annan grej än "skolsalsan" bara. Nytt nummer i telefonen, killen ville gärna dansa igen och "anything you want" som de säger här, och ville prompt att vi skulle ses igen imorgon.. Oops känns som jag har pratat med lite för många olika människor om att mötas upp... Men fan det är sjukt kul att träffa så mycket folk, och Media Luna kommer att bli magic! Nu måste det till lite skönhetssömn, besos y abrazos.

Limonada de coco

2011-12-06T17:05:00.009-06:00

Limonada de coco är en smoothieliknande juice gjord på kokos, lime och is som är helt underbar! Café Mila, ett litet franskt ställe i El Centro gör Cartagenas bästa och det är på nivån att jag tar en taxi dit bara för att få mig en om jag inte har vägarna förbi under dagen. Den är krämig, men samtidigt fräscht syrlig, med lätt kokossmak och bara helt ljuuuvlig! Upptäckte stället i helgen och har varit där varje dag sen dess. Man kan få helt okej Limonada de coco på stranden och många andra ställen också, oftast mycket billigare, men Café Mila är i en helt egen klass! De har också stans bästa arepas, lite finare, och läckra franska bakverk och tårtor. Var där med James och Daniel, en australiensare och en kanadensare, som är mina nya salsakompisar, eller snarare, de försöker... De var i alla fall med på dagens salsaklass och gjorde ett ganska bra jobb för att vara nybörjare och utan taktkänsla.

Efter att ha fått min limonada gick jag hem och stack ut på en löprunda. Mitt första träningspass sen jag kom till Colombia. Känner mig riktigt nöjd! Och nu ska jag in till stan för en till salsalektion. Så en flitig dag! Imorgon payback med Media Luna och onsdagsparty big style. Det är en national helgdag och ledigt på torsdag. It's gonna be huge som de säger här...

Helg i Cartagena

2011-12-04T21:12:00.015-06:00

Slutade med att vi hamnade på Ciudad Móvil både fredag och lördag kväll, stället dit Arturo tog med oss. Igår var vi på Cafe Havana innan, Cartagenas mesta salsabar, med kubanska gubbar som spelar (eller så är de colombianer, men man märker ingen skillnad!), starka romdrinkar, och lite äldre publik. Coolt ställe! Men föredrar ändå de musikmässigt lite mer blandade ställena med yngre publik och mer party. Finns mycket ställen, men det verkar variera var det är bra just för kvällen så man får höra sig för med dem som är inne i svängen. Men man träffar lätt folk, och kommer snabbt in i vad som gäller. Har knappt tittat i Lonely Planet eller på en karta sen jag kom hit, utan bara gått på tips jag fått på vägen.

Ciudad Móvil visade sig vara en liten pärla! Det är ett kulturcenter, med olika spelningar där Cartagenas locals hänger. En enkel upplyst lokal där banden spelar, och sen en lummig bakgård med två barer och ett litet tak ovanför den ena baren där man kan klättra upp på och sitta och svalka sig och titta ut över folket på gården. Riktigt soft!

Måste säga att jag tycker om colombianerna mer och mer hela tiden. De är så otroligt vänliga och fina. Upplever att man får bättre kontakt och kommer närmre folket här än vad jag upplevt i något annat land jag har rest innan. Ett litet exempel från ikväll; jag var i El Centro och hade varit och hejat på några som jobbar på El Viajero hostel efter middagen och skulle bara gå och ta en Limonada de coco (som jag är helt besatt av!) för att möta upp dem senare. Jag frågar på en bar i närheten om de hade Limonada de coco, vilket de inte hade, och killen som jobbar där säger att han självklart ska visa mig var jag kan hittar ställen som har det på menyn. Han går med mig flera kvarter bort, småpratar, frågar vad jag gillar med Cartagena osv, visar mig hans kompis salsaklubb som ligger på vägen, men inte har öppnat än. Han ber killen som jobbar att sätta på salsamusik så vi kan dansa, och vi kör en dans innan jag går vidare. Och om jag behöver nånting, någonsin, i Cartagena är det bara att jag kommer till Jimmi, no problem! Ett litet möte på fem minuter. Så himla trevligt bara!

Supertrött efter en lång härlig söndag. Ser fram emot skolan imorgon. Många som slutade förra veckan och det kommer tydligen 14(!) nya elever. Denna vecka ska jag lägga in en högre växel på pluggandet! Buenas noches!

Häng med locals

2011-12-03T09:25:00.004-06:00

Vart en ganska lugn men trevlig fredagkväll. Arturo kom och vi dansade lite på Bazurto Social Club som hade ett bra liveband. Mysigt litet ställe, inga turister mer eller mindre och dansglada locals. Sen drog Arturo med mig och Amani på en privatfest där hans kompisar spelade hiphop. Rätt trevligt, och intressant att kika in i deras värld. Alla är verkligen jättetrevliga. Vi stannade dock inte så sent, tog taxi hem straxt innan fyra. Vilket känns toppen idag. Strålande väder, har just fått en härlig frukost av min underbara hostmom och ska snart träffa Amani på stan för lite shopping, sen hänga på stranden och ikväll blir det lite mer utgång med några tjejer från skolan, och förhoppningsvis Arturo ;-) ...ahh dansen!!

Svettigt...

2011-12-02T20:46:00.003-06:00

Vädret i Cartagena är helt ljuvligt. Man är som inbäddad i mjuka varma vindpustar, 32 grader sådär, lätt bris och det svalnar inte ens på natten. Enda problemet är att jag har helt fel kläder med mig inser jag, fyra par jeans men bara två klänningar. Och inga shorts eller kjolar som är kvällsdugliga - problema! Måste försöka köpa lite mer sommarkläder, men det kan bli svårt här. Butikerna har rätt gräsligt utbud, tänk Turkiet på nån riktigt skabbig turistort plus lite extra latinobling på det.

Ska ut ikväll, sitter hemma och väntar, lite rastlös...det drar igång så sent. Ingen vits att åka in till stan före elva. Kommer få köra jeans och ett linne, kört slut på alla andra alternativ (de två klänningarna, suck!) och jag vet att jag kommer vara sjöblöt av svett efter fem minuter på dansgolvet. Deo är i princip överflödigt här. Men shit the same, det är så jäkla kul i alla fall. Arturo ringde just och jag tror att han ska komma till stället jag ska, Basurto Social Club, där jag först ska möta upp Amani. Svårt att veta för det är inte lätt att förstå på telefon! Han kan typ lika gärna ha sagt att han är i Barranquilla just nu. Det utvisar sig. Dans blir det oavsett! Men Arturo är verkligen så stört kul att dansa med. Tror aldrig jag kommer få dansa så här igen. Känner mig som Baby i Dirty Dancing ;-)

Gjorde en miss igår att ta en andra drink med argentinaren och nu ligger han på och vill ses ikväll vilket jag dock helst vill undvika... Finns andra jag hellre vill hänga med.

Okej, ledsen om det blir lite mycket killprat, men jag vet att vissa av er uppskattar det i alla fall. Och det är svårt att inte nämna. Har aldrig sett så mycket snygga killar i mitt liv som här, på allvar! Kanske mest turisterna, men colombianerna, tjejerna och killarna är väldigt vackra här också. Har flera gånger kännt som att jag är med i O.C. eller nåt, så mycket snyggingar på hostlen och klubbarna, ojoj!

Hejdå Emmi, och ny familj

2011-12-01T17:20:00.008-06:00

Nu har jag flyttat in hos min nya familj Rivera och är så glad! De är hur gulliga som helst, och huset är dessutom mycket finare än där jag bodde tidigare. Plus att jag slipper Fabian! Totalt uppgradering!

Nya familjen bor ungefär lika långt från centrum som den förra, 20 minuter till fots, men i ett finare område i ett gated community som heter Española. Lägenheten är också mycket fräschare, och jag har eget badrum (lyx!) och wifi. Så nöjd över att jag bestämde mig för att flytta och att jag lyckades få den här trevliga familjen som Emmi bodde hos tidigare. Enda orosmomentet är att mamman verkar vara är något av en feeder. Just dinerat på köttlasagne och milkshake (Johanna du ska vara stolt över mina framsteg!), sjukt gott verkligen, men inte i linje med min bikiniplan den här resan...

Så, Emmi har nu åkt vidare mot Panama med segelbåt idag vilket är tråkigt, för jag kommer verkligen att sakna henne. Hon har varit min favorit på skolan och den jag hängt med nästan varje dag.

Hade lite hejdåfest för henne igår med middag på Cande, en bra colombiansk-karibisk restaurang, tillsammans med finlandssvenskarna som vi träffade i Tayrona. Mycket trevligt! Sen Media Luna och dansmaraton. Det var lite annan publik än förra gången, nästan bara locals, men kul musik och "min" grymma danslärare Arturo var där och vi dansade så sjukt mycket och bra! :-) Måste få till en film på honom och lägga upp!

Grymma fruktcocktails före maten på Cande

Los tres amigos, Amani, jag & Emmi

Svalkar svetten och poserar på balkongen på Media Luna

Regn, regn, regn

2011-11-29T20:32:00.008-06:00

Regnperioden är inte helt över och det är normalt att det kommer en snabb skur, oftast på eftermiddagen eller natten. Men idag har det verkligen öst ner hela dagen! Min gata på väg hem från skolan idag...

Men det var bra för studiemotivationen, har varit riktigt duktig idag och pluggat efter skolan (verbos en preférito indefinido). Första veckan kändes hela jag som ett stort frågetecken på lektionerna men nu har det faktiskt börjat lossna tycker jag. Kan snicksnacka på ganska bra med taxichaufförerna och så vidare och har till och med klarat av ett telefonsamtal på spanska! Känns som att nåt hände över helgen, trots att jag bara pratade engelska då när vi var i Tayrona. Antar att man bara kommer in i det eftersom helt enkelt. Just kommit hem efter en bio med ett gäng från skolan, vi såg Colombiana (typ Tomb Raider). Inget jag skulle gå på bio för hemma direkt, men ganska underhållande faktiskt. Och perfekt med spanska undertexter, mer eller mindre som en spansklektion. Kollar inte på TV alls så jag tror jag ska försöka pricka in en bio då och då bara för den sakens skull. Och Twilight går ju... (igen av de andra ville se den tyvärr!)

Måste bara slänga in en bild på min lunchfavorit Pollo Frito också som jag pratade om i förra inlägget. Krispigheten men samtidigt saftigheten på det kycklinglåret...! Nåt annat än Panino-salladerna därhemma ;-)

Så till gårdagens rendezvous! En riktig latinodate med alla ingredienser. Argentinaren - Andrés - bjöd på middag på fin restaurang, massa komplimanger, drink och dans efter maten, promenerade mig till en taxi vid kvällens slut och bad om att få höra av sig igen. Kände mig som i en Woody Allen-film. /// OK, nu varning för cheesiness! Men jag lovar, det var precis så här. /// Efter middagen när vi skulle vidare för en drink, var vi tvungna att springa och ta skydd under kolonialhusens blomkantade balkonger för att undvika regndropparna, och genom ett öppet fönster spelades pampig klassisk musik som ekade ut över de pittoreska kvarteren. Jag kunde inte sluta le åt hela situationen, för mycket latinoromans på en och samma gång, och han bara "oh beautiful girl, why you smiling?". Så absurd hela situationen! Men, en riktig kanonkväll, som jag kommer att minnas! Och nu har jag en kompis i Buenos Aires, och bara för att förtydliga, verkligen bara en kompis. Även om han gjorde sina försök att kasta sig över mig. Men det verkar ingå, det är bara att fäkta undan.

Mer födelsedagsfirande, och upcoming dinnerdate!

2011-11-28T16:38:00.013-06:00

Så, födelsedagen fortsatte mycket trevligt igår. Jag fick sällskap av Emmi, Magdalena, Kimberly och Amani från skolan och Sofiya "från planet" på middagen. Vi gick till La Casa Socorro, en mysig fiskrestaurang i Getsemani och sen tog vi en drink på salsastället Donde Fidel i gamla stan, El Centro, dock vart det ingen dans, söndagar är ganska lugna, mer stilla barhäng på de ställen som är öppna. Men istället hade jag därefter en drinkdate med en dansk kille som jag träffade i onsdags på Media Luna, en riktigt snygging och jättetrevlig. Han har jobbat i Bogota som reklamfilmproducent i flera år men ska nu flytta hem till Danmark igen. Och han har gett mig lite bra boende- och salsatips inför min Bogota-helg.

Vart hyfsat sent och inte mycket sömn för andra dagen i följd så när jag kom till skolan i morse och det visade sig att vi hade en helt värdelös vikarie som undervisade på dagisnivå, drog jag hem och vilade lite och åkte tillbaks lagom till lunchen med de andra på skolan.

Det är verkligen något av dagens höjdpunkt! Idag vart det Pollo Frito på mitt favoritställe ett par kvarter från skolan, ett enkelt litet ställe där colombianerna själva äter och man får en stor tallrik med knaprigt stekt kyckling (ljuvlig!), eller fisk, eller kött etc, med ris, stekta platanos, bönor och sallad som går loss på ynka 20 kr. Grymt!

Därefter hade jag min andra salsalektion med Maylise, här kommer ett litet smakprov här på vad jag lärt mig hittills ...

Träffade sen en trevlig argentinare på stranden på eftermiddagen som bjöd ut mig på en middagsdate ikväll. Jag kör helt enligt devisen att göra det mesta varje minut under min resa (tack för inspirationen Anna-Karin!), så jag tackade jag, och det kommer att bli ett ypperligt tillfälle att träna min spanska. Han pratar dessutom lite engelska, och är villig att undervisa mig lite. Perfekt ikväll när jag nog annars bara hade tagit det lugnt hemma. Och vill ändå helst inte äta middag med familjen om jag slipper. Nu har jag pratat med skolan och fått okej på att byta familj, och kommer att flytta hem till Emmis familj (som verkar supergulliga) på torsdag när hon drar vidare till Panama.

Costeño Surf, Tayrona

2011-11-27T16:41:00.005-06:00

Haft en grym födelsedagshelg hittills!!

Just tillbaks efter två dagar på Costeño Surf Eco Lodge i Tayrona nationalpark nära Santa Marta på den karibiska kusten tillsammans med Emmi. Helt otrolig natur, tät regnskog, höga berg med snö (Sierra Nevada) och palmkantade paradistränder. Costeño Surf, som jag googlade fram hemma innan resan, visade sig vara världens fullträff! Supermysigt byggt, mitt bland palmerna på en underbar Robinson Crusoe-strand. Har tyvärr inga bilder att visa, för kamerabatteriet var dött så jag kunde bara fota med film.

Killarna som driver det är två sköna kanadensare. De började bygga stället för mindre än ett år sen bara så de håller fortfarande på att fixa till det och kör lite improviserat. Det är väldigt laid back! De får kanske slipa lite på detaljerna så småningom (det tar dem typ 2 timmar att få ihop en frukost och de verkar inte riktigt ha koll på att beräkna hur mycket mat som går åt, osv) men det är väldigt mysigt och trevligt häng! Bland annat blev vi kompisar med ett gäng supersofta finlandssvenskar. Kändes mer som att hälsa på ett några kompisar, och vi hjälpte till med matlagning och drack rom med surflärarna i köket. Tog en surflektion första dagen. Det var kul, men mycket svårare än när jag testade i San Sebastian! Vågorna var väldigt oberäkneliga och kom väldigt snabbt från olika håll hela tiden. Undervisade yoga under palmerna på eftermiddagen igår och fick ett helt litet gäng elever, inklusive vår surflärare Dion, och de verkade alla väldigt nöjda! Gillade att undervisa mer än jag hade trott. Körde en nån sorts blandning av bikram, ashtanga och hatha.

Sen igår kväll blev jag firad på kvällen med lite fest. Och jesus vad surfkillarna - och, givetvis, britterna - dricker! Fick kämpa hårt hårt för att inte bli nedsupen av dryckeshetsande britter. Men jag stod på mig, tog det lugnt, och har inte känt ett spår idag, trots ändå flera glas rom och romshots! Ikväll ska vi ut och äta middag ett gäng, och hoppas jag, äntligen(!), dansa salsa på Cafe Havana efter!

Har redan gjort en hel del kontakter, så upplägget för utekvällarna känns toppen! :-)

Lite ledsen att jag inte kunnat få något telefonsamtal hemifrån idag när jag varit på resande fot, men glad för alla Facebookhälsningar jag såg när jag kom tillbaks till Cartagena nu på eftermiddagen. Har förresten inte min svenska mobil igång nu, för jag har skaffat ett colombiskt sim-kort (tel +57 313 767 84 55). Så Facebook eller mail är det som gäller. Har wifi på rummet vilket är väldigt skönt!

Lillördag i Cartagena, backpacker-style

2011-11-24T18:48:00.012-06:00

Dag tre på skolan. Med förkylningen någorlunda i schack, och inte ens ett option att stanna hemma pga Fabian som freaks me out(!), var det dags att testa utelivet. Och det vart en sjukt kul kväll!!!

Onsdagar är det fest på Media Luna, ett av hostlen i Getsemani (området där skolan ligger, lite enklare arkitektur än gamla stan, och billigare ställen, men fortfarande supermysigt) där typ alla turister i stan och mer eller mindre alla från skolan samlas. Tre våningar med musik och röjröj. Lite mycket backpackers för min smak, man får lite Koh San-känsla över det hela men alltefter kvällen gick gillade jag det mer och mer. Grym partymusik, reggaeton, hiphop och reggae på rooftoppen (mitt ställe!), och typ danselectro på våning 2. Alla dansar gärnet, några rappare körde ett set också och de var faktiskt riktigt grymma! Det kryllade av jättesöta killar från hela världen, mest backpackers, men en hel del colombianer också. Blev kompis med en asgrym danslärare, Arturo och hans kompisar som hjälpte trimma mina dansmoves under kvällen. Kommer krävas en del höftrullningar innan jag får in stilen. Men det är kul att se latinosarna köra! Om jag sov 13 timmar i tisdags vart det snarare 3 i natt, ville aldrig gå hem. Konstigt nog är jag inte trött alls trots att jag har varit igång hela dagen, från spansklektionen 8.00 i morse. Måste vara nåt magiskt i luften ;-) och att man svettas helt stört mycket. Sminket jag tog med var rätt bortkastat utrymme i resväskan inser jag nu. Inklusive mina tre par acnejeans, tröjor etc, etc. Minishorts, linne och flipflops och man svettas fortfarande...på natten!

Jo en sak på Media Luna som var lite osoft förutom lätt backpacker-overdose; fick lära mig att det är massa colombianska prostituerade tjejer där och fiskar kunder. Och extra osoft är att killarna, okej vissa, verkligen flirtar och hänger med dem! Till och med en kille från skolan, en schweizare som ser riktigt bra ut. Jag vart smått chockad. Man fattar liksom inte varför.

(På bild nr 2 med Emmi från Holland, kanontjej(!) och kompis från skolan och Sophyia från USA som jag träffade på planet)

Cartagena

2011-11-22T17:11:00.006-06:00

Två dagar spenderade i Cartagena och många intryck! Vädret är ljuvligt, stan nästan löjligt pitoresk, människorna vänliga och vackra och maten bra! Det spelas salsa överallt och det verkar finnas hur mycket trevliga ställe som helst att gå till. Det kryllar av backpackers och studenter och alla är väldigt öppna och sociala. Familjen är trevlig, men än så länge har jag inte lärt känna dem så väl, språket är lite tufft än så länge och de pratar verkligen ingen engelska...

Fortfarande lite färsk och har känt mig rätt risig sen jag kom hit (febrig, ont i halsen, värk i hela kroppen, svullen och supertrött) så har inte hunnit med så mycket än. Var ute lite igår i gamla stan, El Centro, med några från skolan och deras kompisar från ett hostel, åt middag på en grym cheviceria och gick vidare på en drink efter. Men annars har jag inte sett så mycket av stan. Fick ställa in mina salsalektioner både igår och idag för att jag var alldeles kallsvettig (vet inte om det är feber eller om det är normalt att svettas så mycket som jag gör, visst det är varmt och fuktigt, men jag har kunnat vrida ur min t-shirt efter promenaden till skolan på morgonen, svettnivån som ett bikrampass gånger tio). Anyhows, jag piggade på mig under eftermiddagen idag när jag hängde på beachen och ikväll ska jag nog bara ha en hemmakväll i sällskap av min colombianska bror Fabian och är förhoppningsvis fit for fight imorrn för att äntligen inta salsabarerna! Fabian är snäll men lite skum, han verkar ligga hemma och kolla på TV mycket och jobbar bara 3 dagar i veckan. Dock är vår kommunikation en katastrof så han kanske är supersoft att snacka med om man pratar spanska. Jag lyckades dock förklara att jag gillar att laga mat och då föreslog han att "du får laga mat åt mig en kväll". Det är i alla fall inga oklarheter vad gäller könsrollerna här ;-)

Skolan är toppen, högre nivå än jag hade väntat mig och trevligt folk från alla möjliga länder (inte en enda skandinav dock, lite oväntat, man brukar ju träffa svenskar överallt) och lärarna supergulliga! Bilden är på gatan precis utanför skolan.

Hejdå New York

2011-11-19T19:14:00.019-06:00

Haft en riktigt härlig sista dag för mig själv. Började med en löprunda över till Williamsburg i morgonsolen i de nya löparskorna och bara studsade fram lätt som en fjäder! Kommer aldrig köra med megauppbyggda traktorsulor igen. Folk, inklusive mig själv, har verkligen blivit lurade där. Lättviktskor är grejen - sjukt mycket roligare löpning!

Sen tog jag mig tillbaks till East Village och tog en pedikyr på en koreansk skönhetssalong på 11th Street som jag brukar gå till, de är otroligt noggranna! Fötterna är nu mjuka som babyfossingar. Brunchade därefter på Westville, ett poppis brunchställe med ständig kö utanför, precis runt hörnet. Gått förbi många gånger tidigare och tyckt att det ser trevligt ut, men aldrig gått in. Valet visade sig ge payoff! De är specialiserade på olika smårätter av lokalt odlade grönsaker, men har allt från full monty brunch med våfflor, bacon, scrambled eggs till veganska sallader. Och riktigt gott, jag tog en chef special med två stekta ägg toppat med räkor, avokado, jalapenos och swiss cheese. Muy bueno!

Sen vart det en hel del shopping.... puh! Men allt till bästa value givetvis! ;-) Till sist den efterlängtade Wholefoodslådan som takeawaymiddag - plockad till perfektion - på vägen tillbaks till lägenheten. Frida har dragit på fest och jag hänger med Alex som spontanbygger hyllor - sågspån överallt men snart vi ska kolla på en film medan jag fixar klart min packning.

Taxin är beställd till kvart över fyra, så inte mycket sömn idag heller. Flyget går från La Guardia med mellanlandning i Fort Lauderdale och sen kliver jag av planet i Cartagena imorgon halv två på eftermiddagen. Har inte riktigt fattat att jag ska dit. Just nu känns det lite som jag har min vardag här i NY. Knappt lämnat Lower East side under dessa fyra dagar, men känner inte att det är något jag missat. Mest softat runt och bara gjort det som känts lockande för stunden, ätit bra mat (nästan uteslutande latinomat faktiskt, igår arepas och kokosmilkshake på Caracas - god damn vad gott det är! Obligatoriskt om man åker till NYC, billigt, mysigt och galet gott!), och dessutom gjort flera bra shoppingfynd.

Enda besvikelsen är salsan - konstigt nog inte lyckats hitta något bra salsaställe (att komma ihåg till nästa gång: snacka med folk själva går ut och dansar och är i salsakretsen). Klart att det finns bra salsaställen, massor säkert, men vi har haft sån otur. Någon sade i och för sig att salsascenen inte är så stor här längre, jag vet inte. Åkte runt halva stan med taxi en kväll och fick miss på FYRA ställen i rad. Antingen hade de stängt eller så var det dött eller så hade stället bytts ut mot en strippklubb. Därefter gav vi upp. Men var på en dropin-lektion uppe i Midtown igår, en timme salsa först och sen en timme bachata. Lite samma upplägg som det jag kört i Stockholm, med "social" efter. Men det är en helt annan nivå i Stockholm! Lärarna är mycket bättre och eleverna också. Nivån var väldigt basic, men ändå lyckades salsaläraren förklara alltid extremt opedagogiskt (bachataläraren var bättre) och på en timme hann vi knappt gå igenom grundsteget och de enklaste svängarna. Men Frida verkade tycka det var lite roligt i alla fall, och ska tydligen kolla om hon kan hitta nåt bättre ställe där hon kan köra lite drop-in-lektioner. Måste säga att jag saknar La Habana hemma i Stockholm. Tur att jag ska till Colombia, det måste väl ändå bli lite bra dans där hoppas jag...!

Sliten...

2011-11-18T08:49:00.019-06:00

Inte lyckats återhämta mig riktigt och känner mig sjukt sliten trots att jag tokpepprat med kokosvatten, kombucha och antioxidantpackade health foods. Men det beror nog på att jag fortfarande inte lyckats sova ordentligt på alltför många nätter. Vi var ute en sväng igår, inte jättesent, men ändå, frozen margeritas, shots och cocktails (vad är det med NYC som gör att jag pallar?), hemma två nånting och sen uppe sju idag helt rastlös. Suck, vad jag avundas de som kan sova på morgonen!

Men jag har fått njuta av en fin, solig morgon! Just tillbaka från en promenad till Wholefoods där jag intog en ordentlig boosterfrukost, shoppade "organic energy shots" (lär ju klappa ihop till kvällen) och en yogahandduk som jag hoppas funkar som strandhandduk i Colombia också.

Fått en ny vana att glida runt på Manhattan i träningskläder, yogatajts, munkis och löpskor (köpte ett par jättefina, lätta svarta New Balance igår). Skulle känna mig töntig att gå runt så här i Stockholm, men känns bra här, och väldigt bekvämt. Dessutom ska jag ju på yoga senare. Yoga Strala visade sig leva upp till förväntningarna, riktigt kul pass med en supercute väldigt amerikansk tjejtjej som lärare. Så jag ska ta ett pass idag igen. Känns som jag bränner ner i ena änden och bygger upp i den andra. Hoppas effekten av alla chiafrön kickar in snart! Ska försöka dra ner på hälsopratet till nästa gång och berätta lite mer om vad jag gör istället (det som kommer fram är ju det som ligger närmast...)

Åter i NYC

2011-11-17T09:16:00.009-06:00

Så var jag tillbaks i New York och inkvarterad i Fridas och Alex lilla lya på Lower East side. Flighten gick helt okej, men fy faan vad segt det är i immigration (1 och en halv timme!), och hade inte ätit på hela flighten, knappt sovit 3 timmar senaste dygnet, smått mosig. Hade sedan ett litet stressmoment när jag kom fram till 185 East 2nd Street och insåg att jag inte visste vilken lägenhet de bor i, inte hade Fridas telefonnummer sparat, grannarna (i de 30 eller nåt lägenheterna) inte hade en susning om vem "Frida, a blonde girl" var, och inte kunde connecta på Facebook för att få kontakt med henne. Men efter att ha knackat dörr tre våningar och pratat med folk genom deras ytterdörrar hittade jag rätt.

Blev middag på Bread i Soho - deras Eggplant Parmigiana är fortfarande lika grym! Och killarna som jobbar sjukt trevliga.

Just varit och handlat frukost på Wholefoods - kombucha med råa shiafrön, getyogurt (lokalt producerad i NY state såklart), ekologiska aprikoser och en take away kaffe från Katz som jag intagit i sällskap av tredje rumskompisen Pearl.

Frida har dragit till jobbet i Wburg och jag ska snart ta en runda på stan och förhoppningsvis hinna med ett yogapass på Strala Yoga också. Lite smågrått men milt väder jämfört med Stockholm. Känns helt okej att vara här!

Resfeber

2011-11-15T11:36:00.006-06:00

Så, efter en ytterst lätt nattsömn (sov jag alls?), bär det av! För er som inte redan hört om det till leda så är upplägget för resan följande: mellanlandning i NYC fyra dagar (hälsa på Frida och göra stan!), sedan vidare till Cartagena, Colombia den 20:e november. Där ska jag bo hos en colombiansk familj (Lizzy Castro 57 år, och hennes man samt 30-åriga son Fabian ...japp ska bli högst intressant att träffa dem och se mitt hem för kommande månad, geez!), plugga spanska och dansa sjukt mycket salsa hoppas jag! Har också planer på att dra och surfa en helg ute vid Tayrona National Park vid Santa Marta, och en annan helg ska jag till Bogota och hälsa på några kompisar. Upplägget känns fenomenalt!

Men såklart är det mycket som känns sjukt ovisst och läskigt just nu. Kommer det gå att få tag i ett hyfsat glas vin ute eller kommer jag behöva gå över till rom- och läskdrinkar? Kommer jag överleva familjens mathållning? Ser framför mig en kost baserat på friterat bröd, potatis, majs och empanadas. Vad kommer jag att träffa för folk? Kommer jag bli ner-hustlad av skumma knarkkillar? Hur kommer zebrabrallorna gå hem bland colombianerna? Och hur ska jag kommunicera på min i dagsläget totalt icke-verbala spanska?

För er som yppat oro vill jag bara säga att jag självklart kommer vara superförsiktig, och allt kommer att gå bra! Just nu är jag mest oroad över att planet ska lyckas ta mig över Atlanten till New York helskinnad. Fått ett plötsligt infall av flygrädsla, puh..!

Hörs snart mis amigos! Slutligen, one for the road... dansmovesen kring 3.10 kommer jag att sätta inom kort! ;-)

Jonas Colting

2011-10-18T05:39:00.002-05:00

Ett litet sidospår från resetemat (..eller inte, min påbörjade löpträning är ju en resa, precis enligt Coltings devis - det är processen, resan som är grejen!).

Var på föreläsningen med triatlonatleten Jonas Colting på Mornington hotell igår, meddragen av min kära vän Richard, multisportaren. En sal full med maratonlöpare och triatlonutövare, och jag hade inte trott att det skulle vara något för mig (yogafreak och amatörjoggare), men det var helt otroligt inspirerande! Fyra timmar i turbotempo om hälsa, träning, löpning och kost. Allt sjukt intressant och väl föreläst (inte en minut i onödan!). Motiverad att börja träna för ett triatlon nu - så inspirerande var det! Riktigt inspirerande just nu när jag precis börjat komma igång med löpningen och känner de positiva effekterna, och kört just på det långsiktiga tänket. Att bygga upp mig själv för en lång tid framöver, snarare än snabba reslutat. Det var så mycket av det han sa som verifierade det jag gått omkring och tänkt själv, särskilt hans tankar kost. Och utöver att han är otroligt kunnig, inspirerande, pedagogisk och har ett filosofiskt helhetstänk kring träning och hälsa - så är han uppfriskande vass, utrycker sig väl, har ett djup (och okej, är ganska het också). Mina fördomar om sportkillar har helt raserats. Och jag kommer att följa Coltings blogg slaviskt! Han skriver för övrigt intressant om allt från politik och korruption till hur man maxar livet på njutning (ok sista lät sjukt formulerat, men ni fattar).

För att toppa det hela, hängde vi kvar ett tag efter och blev inbjudna att äta middag med Colting och hans träningspartner (tack vare att Richard känner honom personligen, det var han som introducerade Colting till ö-till-ö). Otippad kväll, som gav otippad inspiration! Barfota skor och stenåldersträning nästa!

Uppstart resblogg

2011-10-09T14:47:00.000-05:00

Måste börja mitt första inlägg med att säga att jag inte är någon bloggperson. Får vånda av att lämna ut en endaste liten uppdatering på Facebook, gillar inte att skriva publikt. Är ingen bloggkonsument heller, läser bara en blogg själv, Bodil Malmstens, som jag varmt kan rekommendera by the way! Kvalitet liksom.

Men nu ska jag skriva denna resblogg under min resa till Colombia för att mina kära därhemma ska få följa med lite på färden! Utlovar inte att den kommer att vara fyndig eller välskriven, men ni kommer få ta del av lite vad jag upplever på resan. En månad kvar till avresa och det känns nästan lite som att resan redan har börjat, har sedan några veckor börjat bekanta mig med latinokulturen. Börjat plugga spanska (ambitionen är att komma upp i nån sorts modest konversationsnivå lagom till avresa), dansa salsa och lyssna på salsa, reggeaton, bacchata, merengue, och upptäckt massa härlig musik jag inte visste jag gillade. Här är soundtracket till mitt liv just nu. Känner mig helt hooked på Latinamerika redan innan jag varit där. 16 november bär det av för en hel månad i Cartagena med spanskstudier, salsa, och bara leva livet. Hasta pronto!